Var lagom nervös för att parkera i parkeringshuset på sjukhuset då jag vet hur trångt det är + att jag aldrig parkerat i ett parkeringshus över huvud taget förut. Men det gick faktiskt jätte bra. (Stolt över mig själv) När bilen var parkerad sladdade jag in till kafeterian som man går förbi innan man åker upp till specialist mödrarvården å köpte en dricka å lite snask. Tänkte att här gäller det att vara förberedd. Har aldrig kommit in i tid när jag vart där uppe. Så jag räknade med att få vänta en timme minst iaf. En bok hade jag varit smart å lagt ner i väskan oxå.
När jag kliver in möts jag av ett fullsatt väntrum med blivande mammor å pappor som tittade lite konstigt på mig. Såg nog att alla tänkte "men stackars henne, ensamstående å ska ha barn".
Satte mig ner på en hård trästol å döm om min förvåning att jag bara behövde vänta 15 min efter utsatt tid! Prisa gudarna lixom!
Jag fick doktor Per-Gunnar (eller vad han nu kan ha hetat) som verkade ha jobbat på bygget i hundra år. Väl inne på hans rum stod två manliga "praktikanter" heter det så när man ska lära sig yrket? jaja, dom var studenter iaf.
Jag har nog aldrig vart med om att ha blivit talad över huvudet så mycket som idag. Han pratade enbart med "praktikanterna", dom verkade ganska nya för jag tror inte dom svarade rätt på en enda fråga. Men lillebror mådde bra iaf. Men jag fick inte reda på hur mycket han vägde eller så, orkade inte fråga heller, bara han mår bra så e jag nöjd.
Trodde det här var sista gången, men eftersom man såg så sent i graviditeten att Lova var liten så ska jag dit om 3 veckor igen. Å då ska minsann Patrik följa med!
Nej nu ska jag måla fönstret i det blivande kontoret så Patrik kan tapetsera imorron.
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar